Boränteråd januari: Nytt år – vad väntar på bostadsmarknaden?

2 januari 2025

I årets första boränteråd riktas fokus på de nya ekonomiska förutsättningarna och i synnerhet på den svenska bostadsmarknaden. Efter ett par ljumna år i skuggan av inflationsuppgången finns det goda förutsättningar för att 2025 blir året då bostadsmarknaden återigen tar fart.

Under 2024 förväntade sig många ett kraftigt uppsving i efterfrågan på bostadsmarknaden när räntekostnaderna föll för landets bolånetagare i takt med att Riksbanken sänkte styrräntan. Och med en svagare inledning på året följde aktiviteten mycket riktigt efter och bostadsmarknaden började vakna till liv på allvar under hösten. Bostadspriserna steg runt 5 – 7 procent under 2024 vilket ligger i linje med den genomsnittliga utvecklingen det senaste decenniet. Nu har vi formellt påbörjat ett nytt år och när jul- och nyårshelgerna passerat kommer många säkert ställa sig frågan – vad väntar under 2025? Blir det året då bostadsmarknaden fortsätter på den inslagna vägen och gör en rejäl comeback?

Nya parametrar i strålkastarljuset

Listan över faktorer som påverkar bostadsmarknaden och dess prisutveckling kan göras lång. För att få en bättre förståelse över just 2025 behöver man främst reflektera över de faktorer som väntas påverka bostadsmarknaden i det korta perspektivet. Det betyder att demografi och bostadsbyggande, som kanske tillhör de absolut viktigaste på lång sikt, inte spelar en lika avgörande roll för det närmaste året. I stället bör strålkastarljuset riktas mot drivkrafter som köpkraft, ränteläge, prisförväntningar, skuldbenägenhet och arbetsmarknad.

Under 2025 väntas köpkraften fortsätta stärkas som en konsekvens av en låg inflation och stigande löner. Dessutom kan hushållen förvänta sig att både finans- och penningpolitiken bidrar till ett ökat plånboksutrymme. Ytterligare jobbskatteavdrag har trätt i kraft vilket slår brett mot löntagare, och Riksbanken sänkte som bekant styrräntan 5 gånger på bara åtta månader under 2024. Ännu ett par sänkningar väntas därtill under våren. Om man dessutom adderar hushållens skuldökningstakt, som är ett mått på framfarten på bostadsmarknaden, finns goda förutsättningar för boprisökningar under 2025. Skuldökningstakten återspeglar hushållens skuldaptit och således viljan/möjligheten att ge sig ut på bostadsmarknaden. Under de senaste decennierna har hushållens skulder växt med mellan 5 – 10 procent årligen. Men under 2024 växte skulderna bara med drygt 1 procent. Om hushållen har en låg skuldaptit så dämpas aktiviteten på bostadsmarknaden och därmed boprisutvecklingen. Under 2025 väntas skuldaptiten tillta i takt med att räntesänkningarna fullt ut når plånböckerna och den svenska konjunkturen börjar växa allt snabbare. 

Psykologi en faktor

Psykologi är ytterligare en faktor värd att följa för att försöka sia om framtiden på bostadsmarknaden. Ovan nämnda plånboksförbättringar har pressat upp hushållens boprisförväntningar under det gångna året. I skrivande stund ligger SEB:s Boprisindikator på 50 enheter, där 60 procent av svenskarna tror på stigande bostadspriser under det närmaste året, jämfört med 10 procent som tror på sjunkande priser. Därtill finns fortfarande ett uppdämt behov att köpa bostad som inte släcktes under 2024 och har i stället förskjutits till 2025. Det finns alltså en hög grad av optimism hos hushållen och ett relativt stort underliggande behov att göra bostadsaffärer. 

Finns det inga risker som skulle kunna tala för en mer dämpad utveckling?

Jo, arbetsmarknaden är fortfarande ett bekymmer för svensk ekonomi och därmed för hushållens potentiella köpkraft. I det korta perspektivet finns fortfarande utrymme för en svagare arbetsmarknad innan det vänder mot bättre tider. Dessutom kan regeringens avtrappade ränteavdrag för konsumtionslån eventuellt ha en dämpande effekt på bostadspriserna då en del bostadsköpare historiskt använt sig av konsumtionslån för att finansiera sin kontantinsats. Men precis som det finns risker finns också bubblare som skulle kunna verka i motsatt riktning. Amorteringslättnader och förändrat bolånetak (mer om utredningsförslagen – läs Boränteråd December) är ett sådant. Om det skulle införas finns det goda skäl att tro att det skulle ge en injektion i aktiviteten på bostadsmarknaden och därmed pressa upp bostadspriserna. 

Med risk för att bli en Privatekonoms ”famous last words” så här i början på januari 2025; Förutsättningarna i form av ökad köpkraft, sänkta räntekostnader, sänkta inkomstskatter, ökad skuldaptit och positiva boprisförväntningar talar samlat för en rejäl nytändning på bostadsmarknaden.